Weynola

Idag gick jag upp 05.30 och satte mig i bilen 20 min senare. Klockan 07.15 var jag nere i stallet. 07.30 satt jag upp och skrittade asfaltsvägen bort. Helt själv! Hon skötte sig ganska bra...men lite brallade hon. Eller, brallade och brallade. Hon gör så att hon drar upp huvudet så man inte kommer åt henne och studsar lite på bakbenen. En svår nöt att knäcka. Men jag gjorde så att jag flyttade henne för skänkeln så jag fick kontakt med henne igen. Vi travade grusvägen, men tyvärr blir hon inte trött av det längre. Jag funderar på att ta upp henne till galoppvägarna i skogen och busa av henne. Då ska jag kanske inte vara helt själv i och för sig.

När vi var nästan hemma och vi skrittade genom skogen, så skulle hon prompt trava över stenarna. Logik? nää, ingenstans. Men det skulle hon i alla fall göra, och efter att hon travat över de där nedrans stenarna så började hon skutta sådär igen, men då var jag tyvärr inte lika snabb på att vika huvudet åt sidan så då knockade hon mig lite lätt. Sedan var jag feg och hoppade av när jag kom fram till fölen och fölstonas hage. De brallar alltid som sjutton när man kommer ridande så då hoppar jag faktiskt av. Fegt värre. Men hellre det än en fotledsfraktur!