Vila i frid min älskade
Idag är det två dagar sedan min Diva sprang över de evigt gröna ängarna.
Jag saknar henne.
Jag glömmer hennes dåliga sidor och kommer ihåg de bra.
Jag kommer ihåg hur vi kelat i hagen, hur vi av misstag gjort galoppombyten, alla våra promenader och alla gånger hon ätit upp alla mina morötter och äpplen. 
Trots att hon bara var brun. Tråkigt brun, svart man och svans, inga tecken. Trots det så har jag sällan skådat en häst med en sådan utstrålning.
Vi saknar dig här, men jaTrots att hon bara var brun. Tråkigt brun, svart man och svans, inga tecken. Trots det så har jag sällan skådat en häst med en sådan utstrålning.
Vi saknar dig här, men jag vet att du har det bra.
Jag vet att du har det bra.
Vila i frid min prinsessa.
Kommer sakna dig min älskling
They say memories are golden, well maybe that is true, but I never wanted memories, i only wanted you.
A million times I needed you, a million times I cried, if love alone would have saved you, you never would have died.
If tears could build a stairway and heartache make a lane, I'd walk the path to heaven and bring you back again.
Denna extremt sorgliga text grundar sig i att min fina fina älskling, Diva, kommer åka till himlen nästa vecka. I morse ringde Nina och berättade för mig att den där cystan på äggstocken inte är en cysta, utan en tumör i samma storlek som ett barns huvud, för tre veckor sedan var storleken som en 2 cm stor cysta.
Min fina fina fina älskade häst. 
Kommer sakna dig min älskling...
Igår när jag var ute i hagen var hon så gullig, samma i lördags när hon agerade sällskap till Eskil.
Diva update
I mars skulle hon åkt till Gotland för att bli mamma igen, så blev det inte utan nu går hon på bete och väntar på att bli brunstig. Vi bestämde oss för att betäcka henne själva igen. Rosie är väldigt fin nämligen! Däremot så blev det en liten motgång när Nina gjorde UL på henne och upptäckte en cysta... vilket gör att hästskrället inte kommer komma i brunst föränn den har spruckit. Jaja, hon går och skrotar med sin flock, tjock och glad.
Uteritt idag. Helt on our own!
När vi var nästan hemma och vi skrittade genom skogen, så skulle hon prompt trava över stenarna. Logik? nää, ingenstans. Men det skulle hon i alla fall göra, och efter att hon travat över de där nedrans stenarna så började hon skutta sådär igen, men då var jag tyvärr inte lika snabb på att vika huvudet åt sidan så då knockade hon mig lite lätt. Sedan var jag feg och hoppade av när jag kom fram till fölen och fölstonas hage. De brallar alltid som sjutton när man kommer ridande så då hoppar jag faktiskt av. Fegt värre. Men hellre det än en fotledsfraktur!
Den springer, och den springer.......och springer
När hon är såhär taggad så är det faktiskt härligt att rida henne, trots att hon är väldigt på. Men det löste sig med 10000 halvhalter och övergångar. Fick en finfin känsla på henne i alla fall!
Uteritt i snålblåst och hagel
Väl uppe i skogen så skrittade vi helt lugnt, fredligt och fridfullt längs den steniga barrtäckta stigen, som förövrigt inte var särskilt lerig. Men mitt i allt det fridfulla tycker jag mig skymta en orange jacka. Vad i hela fridens namn gör en orangeklädd kille mitt ute i skogen? Svar: Han är skogsarbetare. Normalt sett innebär det en stor läskig skogsmaskin som fäller en massa träd, vilket den här säkert också gjorde. Men ... HAN HADE LUNCHPAUS!! Helt fantastiskt!!! Jag ropade hej till honom, mest för att min häst skulle inse att det var en pratande människa och inte en orangeklädd alien med en gigantisk grön rymdfarkost i form av en traktor. Vi kunde lugnt (!) skritta förbi och fortsätta ridturen. När vi kom ut ur skogen så är det grusväg igen, som leder till ett läskigt stall med massa feta skimmlar. Det är okej att vara fet skimmel, men det kan tänkas att de är läskiga när de kommer travandes (vaggandes, flåsandes, stånkandes...). Så vi gick lugnt förbi (confession, jag hoppade faktiskt av och gick förbi, sen hoppade jag upp igen) och fortsatte skritturen hem. Jag kan ju meddela att det blåser så in i bängen mycket ute på plattlandet, särskilt i samband med snagel (snö+hagel) så börjar man frysa rumpen av sig.
Men vet ni vad... Jag ÖVERLEVDE!!!!!! Trots att det blåste och hon brallade. Trots att Anton cyklade bredvid mig. Helt otroligt! Duktig Diva. Ska se om jag ska rida ut imorgon med, bara för att utmana ödet...eller något.
Tack min älskade Anton för att du följer med mig när jag ska rida ut på min knäppa häst.
Mitt 200e inlägg...
Ska handla om min ridlektion idag för Ingrid! Diven hade ju kolik i fredags och gick ju bara ut en liten sväng helt lugnt. I lördags joggade jag 20 min och sen vilade hon söndag + måndag. Detta borde ha gjort att hon var halvgalen och tokpigg eftersom brunsten inträffade samtidigt. Men hon överträffade sig själv idag och var duktig och lugn!
Den lilla fröken har lite små ticks (stavas det egentligen så?) för sig i början av ridpasset. Hennes överskottsenergi tar sig ut i form av okontrollerade huvudskakningar (överdrift...) Hon skakar lite på huvudet och slår ifrån sig så fort man tagit tyglarna. Men om man flyttar henne för skänkeln så slutar hon snabbt, så fort hon fått annat att tänka på. Dessutom så är det ju här en dam som gärna springer lite fortare än hennes matte vill, vilket kan resultera i halvhalt vart tredje travsteg eller så. Men nu har vi börjat med något nytt. Varje gång hon ökar tempot så svänger jag henne eller flyttar henne kraftigt åt sidan, så att hon verkligen minskar sitt tempo. Det funkade väldigt bra och hon slappnade av fort.
Jag satt ner en del i traven idag. Det funkade väldigt bra när hon var så avspänd, det gjorde att min sits blev...bra faktiskt! Det var längesen jag hade sådan bra sits som jag hade idag. Händerna och armbågarnas omvridning och placering faller sig mer naturligt, samt att jag inte lutar mig framåt i den här sadeln jag har nu. Det känns skönt att sitsen börjar falla på plats igen. Men för att återgå till ridpasset med Diva... hon var helt suverän när vi gjorde skänkelvikning på diagonalen, för högerskänkeln. Åt vänster var det lite tjafs, men hon rättade in sig snabbt och slappnade av. Även skänkelvikningar längs långsidan (med huvudet in mot väggen) funkar jättebra nu! Hon flyttar väldigt fint och det är jätteroligt! Däremot så kändes galoppen inte suverän idag, så som den brukar göra. Jag upplevde att hon tappade bjudningen och blev lite ostadig i formen. Det har hon aldrig varit, så jag blev lite förvånad. Men vi fräste runt lite och efter det så blev det mycket bättre! I högervarvet i galoppen släppte hon totalt med min hand, tog upp huvudet och var väldigt irriterad. Jag förstod inte alls varför, men nu i efterhand så insåg jag att det nog var för att hon tappade bjudningen där med.
Imorgon så ska jag försöka mig på att rida ut själv igen! Har varit lite dåligt med det på sistone. Skärpning! Ska försöka rida så lite i ridhuset som möjligt nu...inte konstigt att hon tappar bjudningen när hon får harva runt där inne.
Trött Diven
Diva testade, Diva blev snäll, Diva hade kolik
I ridhuset så har vi under en period sänkt kraven på henne. Det vi haft som prio var följande: Lyssna fram och tillbaka och åt sidan för skänkeln, låg och rund i formen, inte hänga i handen. Det har funkat jättebra och hon har känts superfin. Jag har ju dessutom bytt sadel. Till en Amerigo Vega. Den funkar bra på henne och hon kommer upp med ryggen och får ett helt annat schwung i steget!
Ett tag höll hon ju på att bralla lite grann ute (inte på långa vägar så som hon gjort förut), men nu sist när jag var ute och red själv så var hon supersnäll!
Igår skulle jag rida ut med Ingrid en sväng och när jag kom så betedde Diva sig högst märkligt. Hon rullade och var väldigt orolig. Jag tänkte direkt på kolik, men det var ingen större fara eftersom hon åt morot och lite sådär. Men det blev snabbt lite värre och hon rullade mer i boxen. Jag tog ner henne till ridhuset och longerade lite (hon bajsade 4 ggr). Sen pratade jag med Nina som tyckte att jag skulle rida ut ändå, eftersom det är bra att röra på dem då. Vi skrittade och travade en liten sväng men det var inte så mycket bättre när jag kom tillbaka, snarare sämre. Hon ville lägga sig ner direkt vi kom tillbaka så det var bara att få av sadeln. När hon kom in i boxen igen så rullade hon fast det första hon gjorde. Jag ringde Nina som kom efter 10 min och gav henne kramplösande samt rektalundersökte henne. Tarmarna var väldigt uppsvällda av gas och det var inte konstigt att hon hade ont. Men det släppte rätt snabbt och jag kunde åka hem. Nina sa att hon kunde ta ner och longera henne en sväng senare och hålla koll såklart.
Känns ganska tryggt att ha två veterinärer 100 m bort!
Snel hest
Ska fortsätta kolla på Desperate Housewives nu!
Rida med härjande kråka i ridhuset = mission impossible?
Idag hade jag bestämt mig för att Diva skulle få jobba lite i ridhuset. Det var en bra plan förutom att hon var allmänt knäpp idag, som för att understryka detta, samt göra det lite värre så var det en amfetamin påverkad kråka i ridhuset. Den levde rövare, gömde sig i taknocken, vid alla läskiga utgångar, vid fönstren osv. Diva fick totalspunk några gånger. Kuuuuul värre! Men jag klarade det. Det blev kanske inte det tokintensiva passet jag hade hoppats, eftersom jag körde lite minsta motståndets lag. Men jag red och avslutade när hon var bra. Hon skulle ta mig tusan inte vinna över mig med sina dumheter.
Så är det ibland. Ska dit imorgon igen tänkte jag, på med säkerhetsvästen, longera innan osv. allt det man brukar göra när man rider 3-åringarna. Precis så beter hon sig. Men jag ska klara det här! Har inget val direkt, eftersom Ingrid är nere på Flyinge.
Såhär ser fröken fräken ut nu för tiden!
Skrittur all alone
Idag följde min käre pappa med mig ner till stallet, vi passade på att dra ner släpet som vi har gjort om lite. Allt för att Diva ska kunna åka brett i transporten.
Pappa hade med sig vår Hovawart Ani, denna duo agerade sällskap. Ca en timme tog det, första gången jag red ut själv efter att Ingrid började rida henne. Hon var så snäll! Taggad till tusen, ja, men det är ju ett kroniskt tillstånd när det gäller henne. När hon går Grand Prix kommer jag vara tacksam...
SKrittade hela vägen som sagt, gjorde några övergångar upp till trav och sen tillbaka till skritt! Hon var riktigt fin. Duktiga tjejen!
Ridlektion för Ingrid!
Diven kändes fin idag! Hon var pigg som vanligt, men jag var mycket mer nitisk med att hon ska hålla det tempo jag säger åt henne, inte smyga iväg som hon har en förmåga att göra. Vi gjorde mycket övergångar idag, fram och tillbaka mellan skritt, trav och galopp. Hon har en förmåga att bli lite stum i vänstersidan, men det löste vi genom att flytta vänsterbogen lite på volten, samt rida skänkelvikning längs långsidan och verkligen flytta på det där högra bakbenet. Höger bakben är svagare, därför känner jag det i vänster sida (hänger och blir lite stum i handen). Det funkade så himla bra att göra på det viset! Efter att ha ridit skänkelvikningar fram och tillbaka så kändes hon suverän! Vi avslutade med att trava över några bommar som låg framme. Det var första gången hon gick över bommar, så när jag styrde bra så gick det super. Men hon var inte rädd för att gå över eller sådär...
Kul att rida idag!!
Diva + storm + tre dagars vila = Kaos?
Vi red vår standard runda på ca 45 min, skrittade på asfaltsvägen och mötte massa bilar. Inga reaktioner där inte. Kom till en grusväg där vi började trava, Diva skulle minsann trava mycket fortare än jag ville, det fick hon inte göra så vi diskuterade gas och broms några vändor, sen funkade det super. Hon är såå häftig att rida när hon är sådär laddad som hon var idag. Sånt grymt tryck bakifrån! Jag fick riktigt fin känsla faktiskt.
Vi fortsatte trava och Ingrid tänkte fatta galopp på Babe, då blev Diva lite taggad och busade lite.
När vi travat en bit och började närma oss stallet så red vi förbi en hage med två busiga unghästar i, (dessutom kom Nina ridande på sin 3-åring som var läskig.) varav en var skäck och superhemskt läskig. Blev lite spänt där ett tag, men jag flyttade henne lite för skänkeln och sjönk ner i sadeln så då lugnade hon ner sig.
Jag satt bra i sadeln idag, på sittbenen utan att hänga i ljumskarna. Armarna var intill kroppen och händerna var omvridna. Jag var duktig! Diva var duktig som inte brallade järnet, trots att hon nog gärna skulle vilja.
Amerigo Vega
Igår var Sussa och red för Ingrid på Strömsholm. Det var en del av bröllopspresenten från Jennie H och oss (mamma och jag). Det var kul att se! Han fick en jäkla bra galopp, har nog aldrig sett honom så aktiv någon gång, inte för att jag sett honom på ett tag, men om man jämför med det jag sett.
Efter att vi var klara där så åkte Mamma och jag för att prova tre stycken Amerigo dressyrsadlar på lilla Diven. Två var flatback och det gick inte att rida i en sån, inte för fem öre. DJn låg dessutom i bakvikt så det gick inte alls. Sedan så provade vi en Vega, 17" i sitsen + 1.5 i bommen. Den funkade super! Skulle dock vilja testa en + 2 på henne, bara för att jämföra. Hon var jättefin och funkade helt super! Nu ska jag bara hitta en begagnad.
Någon som ska sälja sin Amerigo Vega Dressyrsadel. Den ska vara 17" i sitsen, + 1.5 eller + 2 i bommen. Känns så onödigt att köpa en ny dressyrsadel till henne, hon kommer garanterat växa ur den hur snabbt som helst.
Update!
I onsdags red jag för första gången på en vecka, Ingrid hade ridit henne under tiden. Iaf så red jag i Equipen som jag hade fått låna från Gudrun. Ingrid tyckte att den lättade lite i bak när hon galopperade i lätt sits ute, jag upplevde också att den lättade lite, när jag nu red ett ordentligt pass. Men vi passade på att sitsträna nu när jag hade en sjysst sadel! Det var ju väldigt spännande....Axlarna över höfterna, armbågarna intill sidorna, tummen upp osv. Men det funkade! Hästen gick väl sisådär, var väldigt loj tyckte jag. Hon brukar vara väääldigt väldigt på om man bara nuddar henne med skänkeln, så det brukar inte behövas så mycket drivning liksom. Men igår var hon rätt nonchalant mot skänkeln och jag var tvungen att sparka till henne ett par gånger. Vi kom fram till att hon nog är lite trött i kroppen, får vila och ta det lugnt några dagar.
Igår red jag och Ingrid ut en sväng, hon på Babe och jag Diven såklart. Vi skrittade bara, men Ingrid hade tagit med ett spö som jag skulle sätta mellan händerna med tummarna över, så att jag inte skulle kunna vrida om händerna minsta lilla. Tror hon blev lite inspirerad av Kyra träningarna som hon red förra helgen, det var ett gäng som fick rida med dubbelfattning och spöt på det viset jag beskrev.
Diva är så himla snäll nu för tiden! Tack Ingrid för att du satt henne på plats, även för att du hjälpt mig att göra det. Rider utan väst inomhus nu, men ute känns det bättre med den på.
Uppföljning till Jaguar XKC
Jaa, igår la jag ju upp två bilder på min übersnygga Jaguar, som tyvärr ska säljas. Har hittat en ny sadel till Diva nu, som jag iof inte kommer ha råd att köpa eftersom jag inte kan byta in sadeln i inbyte utan jag måste ha fått sålt min jagga först. Vilket inte kommer hända på ett tag, verkar det som. Därför så ska jag beställa en helt ny Equipe tror jag bestämt. Spännande va!
Som ni säkert förstår hade jag sadelnissan ute igår för check av sadeln. Jag har ju tyckt att den inte ligger optimalt på henne dessutom så sitter jag väldigt illa i den eftersom den ligger dåligt på henne. Men nu är det nog! Ska bara hitta en sadel att ha under de 10 v som det tar för Equipen att tillverkas och komma till mig...
Rida Diva igen
Efter x antal övergångar lyssnade hon bra och då gick det bara bra sen! Duktiga tjejen.
Ridning!
Men idag så hade hon som sagt vilat i två dagar. Trots det så var hon duktig! Till en början så var hon pigg och ville springa ifrån mig. Efter hundra övergångar så började hon lyssna och blev riktigt fin! Flyttade henne lite undan skänkeln på volt och det funkade finfint. Galoppen kändes jättefin också. Hon är faktiskt riktigt duktig, den lilla tösen. Ska rida imorrn med, får se om jag ger mig på att rida ut eller rida i ridhuset.
Rida Diva
Idag har jag ridit Diva i ridhuset, helt själv utan Ingrid. Hon var så fin och duktig! Gjorde några skänkelvikningar längs långsidan, flyttade henne på volt och såntdär. Galoppen var heeelt suverän idag, som vanligt i och för sig. Men hon känns så himla bra där. Så lätt att korta och länga och samla. Duktiga tjejen! Hon har blivit så himla lugn. Jag tror att den här sommaren har gjort henne gott, jag tror även att det var tur att Ingrid kom och styrde upp allt lite. Det underbara med henne är att hon gör det så mjukt! Jag tror på den metoden.
Har även ridit i en Röösli sadel idag. Den var heelt fantastiskt skön. Får fundera lite på vad jag ska köpa för ny sadel till henne, efter att jag såg filmen från när jag red lektion sist, så skäms jag. Min sits är helt fruktansvärd, jag kommer inte ner i sadeln, sitter i stolsits för att jag inte kommer fram i sadeln över huvud taget. Jag antar att det är för att den inte ligger helt 100 på henne. Det känns som att den är för smal och då tippar bakåt. Men vi får se! Svårt det här med sadlar.
